virrhönans irrfärder

Och så lämnade jag det gråa helvetet till Norrköping för en resa söderöver.
En resa som gett mig ångest i mängd innan jag satte mig på tåget. Att kliva av tåget var ännu värre.
Och sen slogs det av.

Som att komma hem igen. Få pusselbitarna på plats. Ett lugn.
Lämna allt skit och jox i Norrköping, ta fram glädjen och värmen i Lund. Och kanske lite alkohol.....knasig helg. Folk som dök upp på "fel" plats, kopplingarna mellan människor som vi inte visste om. Världen var mindre än minst. Vänner överallt. Som en stor famn som verkligen behövdes.
Och råsa kaniner, förstås.

Tre dagar efter två år. Och det bara flöt. Pusselbitarna på plats. Inga skavande skarvar. Ett lugn.
Men, nej, ingen framtid, inga planer, inga tankar. Inget mer. Nej. Befriande. Ja.

Gå. Vänd dig inte om.
Bara gå.
Lämna det som varit och blicka framåt.

För det finns så mycket att se, så mycket att upptäcka.
Fortsätt gå.


Peace, love and julmust
/Louise