Kärlek, passion, beroende

Idag tröttnade jag på att vara trött, hängig och allmänt gråluddig i tankarna. Så jag tog ledigt från Det Gråa Ingentingen och stack och klättrade. Ha! Fatta vad lurad Det Gråa Ingentinget kan vara, för jag tänker inte leta upp skiten igen.

Klättrandet gick överraskande bra, med tanke på min kolossala trötthet. I och för sig så gäspade jag konstant de första 20 minutrarna, gäspar så stora att man kunde se vad jag åt till middag för tre dar sen (dvs ingenting).....men sen så slog det till. TJOFF! Vad jag än klättrade så kom jag upp, små illbattingar till grepp funkade, armarna hade superkrafter, jag var modig som en ekorre (de är faktiskt väldigt modiga djur...så som de hoppar och flänger) och... ett helt sjukt flow helt enkelt.

Klätterflow.

Jag ska klättra livet ut, för så bra som jag mår när jag klättrar (och har klättrat)...det är obeskrivligt.
Att sitta med ömmande armmuskler och svidande sönderskavda fingrar, det är....kärlek.

"1...2...3 och HOPP!!!" (*och så tog jag greppet*)
/Louise

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback