Kräkprojekt
Visst är det fanatiskt spännande att studera vid ett universitet!
Jag känner en hunger att lära mig mer, ta fler kurser, vidga vyerna och bla bla bla....jag kan lätt användas som reklamexempel för universitetet. Och det är väl bilden man får när man läser de glossiga katalogerna. Men aldrig att det står om den där känslan som just nu uppstått: kräk och spykänslan.
Jag mår fysiskt illa av att se vår dumma projektrapport, jag blir grön i ansiktet av att se flertalet i gruppen när vi har möte, jag blir så oerhört trött på hela skiten.... Just nu vill jag ha ett totalt meningslöst jobb (stämpla frimärken eller ägg eller nåt sånt) där jag slipper tänka. Eller alternativt göra något där folk inte är så innerligt trötta på varandra att vi uppför oss som elaka barn på lågstadiet. Den som skriker högst bestämmer, den som håller käft förlorar. Har du en annan åsikt så lägg inte fram den med finess utan gör det med lite extra aggressiv ton. Välkommen bakom kulissen.
Ja herregud, eller allah, eller nåt annat övernaturligt. Elvis kanske.
Räddningen kom dock; en kram och en spontan inbjudan på middag (mycket välkommet, det enda jag tänkte på var mat och hur jag skulle orka laga den). Att få ligga i en soffa under en filt och få prata ur sig allt som trycker medans vännen lagar mat åt en, det är ett privilegium, en enorm present som värderas högt. Att sen cykelturen till klätterhallen blev förgäves då det visade sig vara stängt gjorde inte så mycket, eftersom detta gjorde att jag för första gången i mitt liv cyklat på ett industrijärnvägsspår.
Guppigt, och klurigt när rälsarna korsar varandra.
Fingrarna i halsen, bryt ihop och kom igen...
/Louise
Jag känner en hunger att lära mig mer, ta fler kurser, vidga vyerna och bla bla bla....jag kan lätt användas som reklamexempel för universitetet. Och det är väl bilden man får när man läser de glossiga katalogerna. Men aldrig att det står om den där känslan som just nu uppstått: kräk och spykänslan.
Jag mår fysiskt illa av att se vår dumma projektrapport, jag blir grön i ansiktet av att se flertalet i gruppen när vi har möte, jag blir så oerhört trött på hela skiten.... Just nu vill jag ha ett totalt meningslöst jobb (stämpla frimärken eller ägg eller nåt sånt) där jag slipper tänka. Eller alternativt göra något där folk inte är så innerligt trötta på varandra att vi uppför oss som elaka barn på lågstadiet. Den som skriker högst bestämmer, den som håller käft förlorar. Har du en annan åsikt så lägg inte fram den med finess utan gör det med lite extra aggressiv ton. Välkommen bakom kulissen.
Ja herregud, eller allah, eller nåt annat övernaturligt. Elvis kanske.
Räddningen kom dock; en kram och en spontan inbjudan på middag (mycket välkommet, det enda jag tänkte på var mat och hur jag skulle orka laga den). Att få ligga i en soffa under en filt och få prata ur sig allt som trycker medans vännen lagar mat åt en, det är ett privilegium, en enorm present som värderas högt. Att sen cykelturen till klätterhallen blev förgäves då det visade sig vara stängt gjorde inte så mycket, eftersom detta gjorde att jag för första gången i mitt liv cyklat på ett industrijärnvägsspår.
Guppigt, och klurigt när rälsarna korsar varandra.
Fingrarna i halsen, bryt ihop och kom igen...
/Louise
Kommentarer
Postat av: Tech
Jag tror det är bättre att stämpla frimärken än ägg om man vill göra nåt meningslöst. Man ska stämpla ganska hårt om ett frimärke ska gå sönder men äggen tål nog inte så mycket dessvärre.
Du får väl komma hit och jaga kängrur med oss om du får tråkigt.
*kram*
Postat av: Tech
Åhhh. Blir lite avis. Jag har bara typ fyra LVT-låtar här nere, varav tre är från julskivan. På något vis glömde jag massa braig musik hemma som jag tänkt ta med mig. Lite synd men det får man ta. Just nu rullar Beatles :-)
*kram*
Trackback