Säg tack! och dansa till fötterna går sönder
Men det är ju som att springa över ån efter vatten för att hjälpa en törstande, som sedan, när man fyllt skorna med vatten, visar sig vara otörstig.
Tror att man räddar nån i nöd och sen får man inte ens ett tack....
Denna minnesvärda dag presenterade vi vårat projekt vi utfört i 6 veckor för "Kommunen 1,5 timmars resväg ifrån Norrköping". Värdering av miljöaspekter och formulering av miljömål för att de ska kunna EMAS- certifiera sig. Presentationen gick helbra, det känns som om våran projektrapport sitter som en smäck. Den är sjukt bra, särskilt med tanke på att vi byggt det på två utredningar som inte direkt var sammanlänkade.... Vi har verkligen gjort ett bra arbete som kommer hjälpa den skatans enheten på kommunen!!
Och vad får man.... knappt en enda kommentar på arbetet vi utfört. Samma gamla vanliga visa, som vi redan hört: "så svårt då besluten kommer uppifrån..." "miljöarbete är svårt" men även den smått roande "vi anser att vi har kommit långt i vårat miljöarbete". Tacka FAN för det när man hela tiden tar in studenter som gör jobbet åt en! Iallafall det administrativa i form av utredningar. Vore kul att se det praktiska....
En kopp té, två kakor och reseersättning. Och ett snabbt tack och handslag. 6 veckor.... fy fan. När jag blir stor och mäktig miljötant ska jag banne mig visa uppskattning för alla som hjälper mig.*
Trots allt nöjd då vår kursansvarige brottade ner dem verbalt och muntert skrattade åt deras plattityder. Haha! Men inte är det ett problem med biogasbilar?! Heja Olof! Definitivt bästa kursen och bästa kursansvarige, någonsin.
Helgen tillbringades på festival utan spyfulla människor, sunktältning och ÖB-spritkök. Folkmusikfestivalen hölls istället inomhus i massa olika roliga hus i Folkets Park i Linköping och oj! vad häftigt det var. Polskakursen gjorde mig trött i fötterna och aningens spyfärdig. Herreminje vad vi snurrade. Jag är rätt kass måste jag säga, men kul är det! De två viskurserna fyllde på förrådet av visor som jag antingen bara kan texten på eller melodin.... Men inspirerande var det, och grymt roligt! Spontanstämmor, kanon, glissandos och "tanta-daller". Och så bandet jag väntat på så länge så: Kvartet Traktor, som spelar klezmer-musik från östeuropa. Oh my. Det går inte att hitta musik med mer drag.
Lyssna själv!: http://www.kvartettraktor.se/
Att det sen var en dansfarbror som lärde ut ringdanser samtidigt som de spelade gjorde spelningen ännu bättre (även om galen tokdans är skön den med). Att befinna sig i innersta ringen, med 5,6 ringar runtom, över 100 personer, när alla trycker in mot mitten och ropar ett dundrande "HEY!!" är mäktigt. Och man skrattar, svettas och trampar på folks fötter....och får dödlig träningsvärk.
Livet är fett, men det ger en träningsvärk i både fötter och skrattmuskler. Och ibland av ilsket sammanbitna käkar....
Mycket tanta-daller ska det vara!
/Louise
* = viktig lärdom av min vise farfar "Louise, det ska du minnas: har någon hjälpt dig så glöm aldrig att tacka!" (och så hade han en anekdot om ngn människa som hjälpte en annan medmänniska undan nazisterna under 2a vkr i Danmark. Min farfar var en modig man. Är.)
Tror att man räddar nån i nöd och sen får man inte ens ett tack....
Denna minnesvärda dag presenterade vi vårat projekt vi utfört i 6 veckor för "Kommunen 1,5 timmars resväg ifrån Norrköping". Värdering av miljöaspekter och formulering av miljömål för att de ska kunna EMAS- certifiera sig. Presentationen gick helbra, det känns som om våran projektrapport sitter som en smäck. Den är sjukt bra, särskilt med tanke på att vi byggt det på två utredningar som inte direkt var sammanlänkade.... Vi har verkligen gjort ett bra arbete som kommer hjälpa den skatans enheten på kommunen!!
Och vad får man.... knappt en enda kommentar på arbetet vi utfört. Samma gamla vanliga visa, som vi redan hört: "så svårt då besluten kommer uppifrån..." "miljöarbete är svårt" men även den smått roande "vi anser att vi har kommit långt i vårat miljöarbete". Tacka FAN för det när man hela tiden tar in studenter som gör jobbet åt en! Iallafall det administrativa i form av utredningar. Vore kul att se det praktiska....
En kopp té, två kakor och reseersättning. Och ett snabbt tack och handslag. 6 veckor.... fy fan. När jag blir stor och mäktig miljötant ska jag banne mig visa uppskattning för alla som hjälper mig.*
Trots allt nöjd då vår kursansvarige brottade ner dem verbalt och muntert skrattade åt deras plattityder. Haha! Men inte är det ett problem med biogasbilar?! Heja Olof! Definitivt bästa kursen och bästa kursansvarige, någonsin.
Helgen tillbringades på festival utan spyfulla människor, sunktältning och ÖB-spritkök. Folkmusikfestivalen hölls istället inomhus i massa olika roliga hus i Folkets Park i Linköping och oj! vad häftigt det var. Polskakursen gjorde mig trött i fötterna och aningens spyfärdig. Herreminje vad vi snurrade. Jag är rätt kass måste jag säga, men kul är det! De två viskurserna fyllde på förrådet av visor som jag antingen bara kan texten på eller melodin.... Men inspirerande var det, och grymt roligt! Spontanstämmor, kanon, glissandos och "tanta-daller". Och så bandet jag väntat på så länge så: Kvartet Traktor, som spelar klezmer-musik från östeuropa. Oh my. Det går inte att hitta musik med mer drag.
Lyssna själv!: http://www.kvartettraktor.se/
Att det sen var en dansfarbror som lärde ut ringdanser samtidigt som de spelade gjorde spelningen ännu bättre (även om galen tokdans är skön den med). Att befinna sig i innersta ringen, med 5,6 ringar runtom, över 100 personer, när alla trycker in mot mitten och ropar ett dundrande "HEY!!" är mäktigt. Och man skrattar, svettas och trampar på folks fötter....och får dödlig träningsvärk.
Livet är fett, men det ger en träningsvärk i både fötter och skrattmuskler. Och ibland av ilsket sammanbitna käkar....
Mycket tanta-daller ska det vara!
/Louise
* = viktig lärdom av min vise farfar "Louise, det ska du minnas: har någon hjälpt dig så glöm aldrig att tacka!" (och så hade han en anekdot om ngn människa som hjälpte en annan medmänniska undan nazisterna under 2a vkr i Danmark. Min farfar var en modig man. Är.)
Kommentarer
Trackback