Ett ganska okvickt silver

Det är konstigt att vara bostadslös.
Jag är liksom flytande, som ett kvicksilver (ett ganska slött sådant), som inte har någon fast punkt.

Lyan är lämnad, bara nycklarna som ska lämnas in.
Sakerna ivägskickade.
Jag är inflyttad hos Lisa, på en kunglig madrass, i väntan på att jag ämnar resa en liten bit nedåt i landet till herr H.
Och därefter hem till mitt officiella hem i Täby, för en liten stund, för att sen åka till sommarstugan, och ifrån sommarstugan fara ut och paddla en vecka, för att några veckor senare flytta till Skånelandet, för att i september månad bo i ett kollektiv i Malmö (jag som aldrig mer skulle bo i kollektiv...hm) och sen kanske flytta till Lund efter det om jag får tag i nåt boende där......

Kvicksilver.
Där min ryggsäck är, där är mitt hem.

Och det är faktiskt så grymt skönt. Jag har blivit sommarslö och lugn, orkar inte hetsa upp mig i onödan och orkar inte stressa för fem öre. Jag glider runt, som ett kvicksilver, ett ganska slött sådant, och så får allt bli som det blir. Jag har det jag behöver i ryggsäcken och så får det helt enkelt funka.

Åska ikväll.
Bad- och grill imorgon.
Klipp-av-allt-håret på torsdag.
Och rulla vidare mot Småland på fredag.

Fullplanerad kalender....
/Louise, tillfreds med livet.

image33 hejdå, lyan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback