Växthuseffekten skapar inga problem, utan bara nya lösningar (plast)
Åh, sån besvikelse jag fick uppleva idag. Jag hade ju väntat ända sen september, ungefär, på den nyskapande skridskobanan som skulle uppföras på Stortorget, på dagen idag, skyltsöndagen (även den en besvikelse - regn och en läskig tomte). Skridskobanan skulle nämligen inte vara en sån där fin sak i is, eftersom vi bor i södern, utan i PLAST. Den beskrevs i tidningen som "en plastskärbräda storlek större". Åh, vad jag har längtat efter att se denna konstgjorda skapelse. Men, si det bidde inte så. För den var övertäckt när vi kom fram. Vi kom för sent. Inga piruetter idag alltså, om man nu kan göra det på plast.
För övrigt så chockade en ytterst stockholmsk person mig i Norrköping, då denne berättade att denne aldrig stått på någon annan is än en konstfrusen. Mänskligheten ter sig riktigt skrämmande ibland.
Skaffa bra valkar om ni inte vill skära er för djupt i fingrarna med de påstått ovassa köksknivarna
/Louise
ps. Herr/Fröken Anonym: jag tänker också alltid på Petters-grannes-lärkträdet när jag pratar lärkträd. Det var därför det kändes så konstigt med en hel skog (eller dunge iallafall). De ska ju stå en och en. ds.
För övrigt så chockade en ytterst stockholmsk person mig i Norrköping, då denne berättade att denne aldrig stått på någon annan is än en konstfrusen. Mänskligheten ter sig riktigt skrämmande ibland.
Skaffa bra valkar om ni inte vill skära er för djupt i fingrarna med de påstått ovassa köksknivarna
/Louise
ps. Herr/Fröken Anonym: jag tänker också alltid på Petters-grannes-lärkträdet när jag pratar lärkträd. Det var därför det kändes så konstigt med en hel skog (eller dunge iallafall). De ska ju stå en och en. ds.
Kommentarer
Trackback