virrhönans irrfärder

Efter 23 år har jag införskaffat mig förståelse för lagsports-titt-anhängarna. Har fram tills nu bevistat en (1) bandymatch (i Motala). Det var minus 20 grader och man såg knappt bollen. Ingen hade bandyväska med THERMOS i (som jag anser att alla bandytittare bör ha). Inte så höjdarns. Har även sett en (1) hockematch mellan mitt gymnasium och det konkurrerande dito. Det jag minns av det var a) vi mass-skolkade från engelskan och b) den jobbiga killen från min konfirmationsgrupp ledde idiotmaffian och sjöng med dem förnedrande sånger om homosexuella. Kallt som fan var det där med.

Men igår fick jag en himmelsblå uppenbarelse, oh Ofara! Var och såg en träningsmatch mellan Malmö FF och Lyngby (Danskar) och det var ju väldigt skoj faktiskt. Och så mycket att lära! Jag fick på nosen när jag påstod att det var länder som spelade mot varandra "för det var ju faktiskt ingen landskamp". Jag hävdar dock bestämt att det var Sverige - Danmark, man kan ju faktiskt inte neka till deras ursprungsländer. Stämningen på gubbläktaren var finfin och vi fick många skämt levererade av skojfriska gubb-gänget. Alla hejade på Hasse som försökte klättra upp på ett tak. Hasse var typiskt gubbigt osmidig i kroppen. Jag var lite besviken på MFFs klack som sprutade grön rök och hade röda bengaliska eldar - det var ju fel färg liksom. Och sången var lite mesig, men som Mattias sa: det är ju faktiskt en träningsmatch. Okej då. Då får det väl låta lite taffligt. Den danska klackens sång och ramsor lät mest som gutturala läten. Glurr glurr glurr.

Hur matchen slutade? 3-1 till MFF, tror jag. Jag råkade liksom missa ett mål när jag tittade bort, och supportrarna skrek alldeles för lite. Lätt hänt, här på fortet.


Dagens tips: Ät inte kakor med nötter i om du är allergisk mot nötter, även fast kakorna är goda....
/Louise