För mycket/För litet

Det är för mycket höst.

Det är för kallt och det är för kalt. Träden börjar bli skalliga. Jag tror att hösten påminner för mycket om åldrande, om att vi alla går mot samma öde så småningom. Clemenstorget är blött och beckmörkt under träden; som en vit fast svart fläck på kartan över Lund. En liten lampa hade varit fint, fram tills dess trevar vi oss fram i mörkret och hoppas på att cyklister utan lysen har radarn påkopplad.

När intensivkursen nu är utbytt mot en annan, så slår latheten till och jag jobbar på tok för lite. Jag är en slö student som igår hade hemmafrulängtan, och då blev det så. Tvättberget besegrades, rummet städades, bröd bakades, jag gympastångades på Gerdahallen. Men inte så mycket blev läst. Kanske kan duktighet inte alltid mätas utifrån lästa spaltmeter, kanske kan det mätas utifrån dammfria kvadratcentimeter eller kubikdecimeter nybakta bröd. Om det ens ska mätas - för varför i hela friden ska man vara duktig jämt och ständigt?

/Louise


Kommentarer
Postat av: Martina

Nä man måste inte vara så duktig jämt. Eller så kan man vara duktig på precis det man gör för stunden. Ikväll tänker jag till exempel vara duktig på att titta på ett avsnitt av Gossip Girl, det är ju svårt att misslyckas!



Ps. Och du har helt rätt i att medmänsklighet skulle behövas ännu mer än civilkurage!



Ps2. Det var en bok! Nu har jag hjärnsläpp, men han som skriver om Stureplans hemskheter med droger och maffia och allt vad det är. Inte Snabba cash utan den andra. Förhoppningsvis börjar han inte droga (mammas nya favoritord). Däremot lyckades han på sin födelsedag drutta omkull i badhuset och slog av två halva framtänder i sann Ulrika-stil!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback