Damma av vingarna

Jo, nu är jag ihopläkt och mår fint.
Nu plockas rummet ner i lådor och kassar, dags att damma av sina vingar och flyttfågla iväg igen.
Jag har följt östkusten, från Täby till Norrköping, flugit vidare söderöver och svängt lite västerut till Lund och nu vänder siktet norrut, på den västra kusten, till Göteborg och vidare norrut; Hjällbo. Mammapappaboende till korridor till kollektiv till lägenhet till korridor till samboskap. Allt på 5 och ett halvt år.

Sentimentalitet med ett leende - tänk så många människor jag mött på vägen! Allt som hänt, allt jag lärt mig, alla misstag, alla lyckträffar, alla jobb som hunnits med och alla kurser som lästs. Det gäller att knyta ihop, avsluta så gott det går för att kunna flyga vidare, men lätt är det inte. Vår trio, K, L & L, splittras när två far till Göteborg. En splittring innebär inte att allt är över och borta, men inte går det längre att tassa över och knacka på för en pratstund, en gnällstund, lite whiskey eller filmtittning. Det känns mer brutalt påtagligt med detta än att flytta hemifrån när jag var 19 år. Vi ska vara vuxna nu. Inte bo på korridor. Men det är lite svårt.

Än så länge: skriv klart arbetet på sista kursen innan monsteruppsatsen, packa klart, spela med Lustspel och långkalsonger på. Kylan är kvar i Lund, och jag som alltid önskar vinterbad önskar varm sand under fötterna. Men en bastu kan ju vara varm den med.

/Louise

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback