Att älska

Egentligen ville jag skriva om att jag sitter på ett tåg och lyssnar på Bo Kaspers Orkester, "Vackert land vi bor i" och göra en nationalromantisk utläggning om vårat lands skönhet och hur tallskogar doftar i värmen och sjöar svalkar och korna betar gräset och ger oss mjölk.

Men jag har hamnat bredvid ett mjukisfönster här på X2000. Så jag ser inte ett dyft. Jag kan kika ut i en smal springa och se himlen färgas gul, hur värmen dallrar och hur regnet äntligen kommer och svalkar ett överhettat land. Men allra mest ser jag sätet framför mig och det gör mig lite ledsen. För det bästa jag vet med att åka tåg är att se Sverige, förundras över vår natur, över våra röda stugor, våra foppa-tofflor som står och väntar på stationerna och jesus-hål i molnen. Se alla sädesfält och tänka på allt gott bröd man kan baka. Se badsjöar och längta i. Se rallar-ros och minnas min Norrlandsresa, då jag sommaren 2008 reste i ett vakuum av tid.

Så ja; jag älskar Sverige, jag skiter fullständigt i om Littorin köpt sex eller att Schyman grillar hundralappar, jag ger framförallt blanka fasen i hur fotbolls-VM går. Det enda som intresserar mig är hur jag ska hinna se hela Sverige på en gång. Hur jag ska kunna hinna med alla fäbodvallar, alla fjäll, alla stränder, skogar och ängar; hur jag ska hinna dansa hela natten på alla spelmansstämmor, hur jag ska hinna krama morföräldrar, familj och vänner innan det är försent, innan allt är borta.

Skynda dig älskade, skynda att älska.

Kommentarer
Postat av: Helena

Usch jag blir ju helt gråtfärdig (fast iofs på ett lite skönt sätt, man vill ju känna att man lever). Känslorna sätts visst i full rullning sommardagar som dessa. Stor kram till den formidabla skriverskan!

2010-07-11 @ 21:28:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback