Som en kork upp till ytan


Plötsligt en dag så var den blöta yllefilten som tyngde ner mig mycket lättare,
kanske gjorde en Täby-vecka sitt eller så ger vårsolen hopp.
Ska försiktigt börja med uppsatsen, men än är inte knutarna upplösta.
Prat-tanten ska träffas och en plan för våren måste läggas upp.

Ordflödet och texterna, som jag brukar kunna kontrollera och bemästra,
måste bli mina igen. Ett koncept för att minska uppsatsandets totala ensamhet
måste lösas. Och ett verktyg för att hantera marianergravarna i sinnet måste
definitivt införskaffas. Men jag ska vara snäll mot mig själv.

Och sluta ha dåligt samvete för att jag gör saker jag gillar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback